Stefan Löfven 30 januari 2008

Tre vävar – tre bilder från valsverket i Smedjebacken
av Britt-Marie Rydberg


Arbetsmiljön i konsten heter ett kultur-i-arbetslivetprojekt som startade på senhösten 2003 i Smedjebacken och som just har avslutats fyra år senare. Fyra bildkonstnärer har medverkat i projektet vars syfte har varit att skildra arbetsmiljön i två stora företag under en längre tidsperiod.

Konstnären Johan Ahlbäck som arbetade i valsverket i början av 1900-talet och senare dokumenterade arbetsmiljön i otaliga bilder, var utgångspunkten i projektet. Tre nutida konstnärer har följt Ahlbäck i spåren för att fånga utvecklingen i arbetet och arbetsmiljön. Roine Jansson har i målningar och akvareller gett sin bild av dagens miljö liksom Julie Leonardsson som också har målat och tecknat i valsverket och på Morgårdshammar. Och så det som vi ser här – Britt-Marie Rydbergs vävar från den glödande arbetsmiljön på Ovako i Smedjebacken.

Jag hade själv glädjen att se projektets avslutande utställning som invigdes i september i fjol i samband med utdelningen av Ahlbäckspriset, som varje år uppmärksammar en bildkonstnär som skildrar arbete och arbetsliv. I utställningen kunde man genom Johan Ahlbäcks bilder, genom fotografier och genom de tre konstnärernas nya verk följa utvecklingen och nog frapperades man av att vissa miljöer inte i något nämnvärt avseende hade förändrats på hundra år medan andra arbetsmoment och miljöer inte fanns kvar längre. Maskiner och en ny teknik hade tagit över.

I Johan Ahlbäcks bilder av sin tids arbetsliv är det hårda villkor i farofyllda miljöer. Olyckorna som han såg i verket etsade sig för alltid fast på näthinnan. Vid den tiden var man många på arbetsplatserna och det kunde också utvecklas en värme människorna emellan. I dagens slimmade produktion är även jobbet i en storindustri något av ett ensamarbete där den mänskliga kontakten har svårt att gro något som gestaltas så tydligt av Britt-Marie Rydberg.

Jag vet att projektet Arbetsmiljön i konsten har använts på många sätt, det har varit flera utställningar under resans gång, det har varit diskussioner och seminarier. Avdelning 13 Bergslagen som äger projektet samlade bland annat sina skyddsombud till en genomgång som ledde till nya infallsvinklar i diskussionen kring hur vi ska kunna skapa ett arbetsliv med mänskliga villkor.

Med hjälp av bildkonstnärer som ser våra miljöer med lite andra ögon kan man lyfta fram arbetsmiljöfrågorna och arbetets villkor i vid bemärkelse. Här skildras också människor som gör stora insatser för att skapa välfärd i det här landet men som sällan kommer till tals. Men i bilderna lever de och är för alltid med och gestaltar vår tid.

Britt-Marie Rydbergs tre vävar kommer direkt från utställningen i Gamla Meken i Smedjebacken. De har setts av många människor – inte minst av dem som arbetar i den miljö som hon har fångat i bilderna. Vi är oerhört glada åt att få ha dem här i IF Metalls styrelserum tillsammans med Albin Amelins målning från slutet av 1930-talet av arbetarna som strömmar till industrierna. Det är cirka 70 år mellan de olika verken – jag tror de kommer samsas väl – och framför allt har de alla något viktigt att säga oss.

Med det vill jag förklara de ”glödheta” vävarna för invigda.